Sverige innførte i 2007 et skattefradrag (såkalt rut-fradag) for dem som bruker vaskehjelp i huset eller gartner i hagen. Ett av argumentene for rut-fradraget var at det skulle føre til økt sysselsetting blant dem på det svenske arbeidsmarkedet som har vanskeligheter med å få jobb. En ny rapport fra Riksrevisjonen i Sverige viser at en forholdsvis stor andel som fikk jobb som renholder i rut-bransjen er nyankomne arbeidsinnvandrere fra andre EU-land, skriver Fafo Østforum.
Riksrevisjonen mener det er uklart hva konsekvensene av denne arbeidsinnvanderingen vil bli på offentlige finanser på sikt.
Utdrag fra rapporten:
«Granskningen visar att många av dem som började arbeta i rutbranschen 2011–2017 (nya rutarbetare) inte var folkförda i Sverige den 31 december året innan inträdet i branschen. Vi kan inte kan säga exakt hur många personer det rör sig om, men av de nya rutarbetare vi kan identifiera i statistiken är andelen i storleksordningen 22–30 procent och har vuxit över tid. En majoritet av dessa är födda i ett EU-land eller i ett annat europeiskt land. Det tyder på att många av de nya rutarbetarna var arbetskraftsinvandrare. Detta var inte riksdagens uttalade avsikt med rutreformen, utan avsikten var att de nya arbetstillfällena skulle leda till ökad sysselsättning bland dem på den svenska arbetsmarknaden som hade svårigheter att finna sysselsättning.»
Riksrevisjonens granskning viser også at bruken av rut-fradraget er ujevnt fordelt mellom forskjellige husstander, og at husholdninger med høy inntekt kjøper rut-tjenester i større grad enn andre husholdninger.
Rutavdraget ger vissa positiva effekter men belastar de offentliga finanserna (Riksrevisionen, 18.02.20)
